Manligheten förvirrar

Sydsvenskan kör en serie om manlighet och Fredrik och jag hamnade i den av någon underlig anledning.

Länk

Manlighet är spännande. Men blir väldigt förvirrad. Av allt intellektuellt nonsens som jag och Fredrik spydde ur oss blev det faktiskt en fin artikel. Jag är faktiskt imponerad av alla artiklarna i temat. Den har belyst många sidor. det jag är mindre imponerad över är alla kommentarerna till artiklarna. Dessa gör mig mörkrädd. men jag kan inte låta bli att läsa dem. Särskilt inte när de handlar om mig:

”Plyschpappa-lärarna leker med sina utseenden i tron om att de ”bryter könsmönstret” när det de beskriver är ett desperat försök att anpassa ”kvinnliga” attribut till alfahannerollen.”

Plyschpappa-lärarna är ett härligt ord. Att jag skulle leka med mitt utseende för att bryta könsmönster vet jag inte var personen fått ifrån.

”Att intervjua några bögar om mansidealet. Lololololololol. Dessutom finns det inga mansideal utom i mode/media-folkets små hjärnor som lurar bodybuildarna.”

Här blir det spännande. Jag antar att personen menar att jag och Fredrik är bögar. Detta antagande måste bygga på någonting. Detta någonting gissar jag är att vi inte passar in i det manlighetsnormen (Bryter man mot detta måste man nämligen vara bög). Sedan påstår personen att ett sådant ideal inte finns….

Utbildning och manlighet får vi ta en annan dag.

Lärarutbildningen är drabbad av lärarnas yrkessjukdom

Jag brukar försöka hålla mig borta för att tala illa om min egen utbildning. Men nu kan jag inte hålla mig.

Jag sitter på en lektion där vi som vanligt diskuterar ”traditionell undervisning”  vs. ”dialogisk undervisning”. Detta har vi hållt på med under hela utbildningen. Det som gör mig lack är att vi aldrig diskuterar varför vi inte kommit längre. Det har snackats om dialogundervisning, sociokulturellt lärande, deliberativa samtalet, eleven i centrum, utgå från elevens erfarenheter, den mångkulturella skolan… ja ni vet, i minst 50år och ändå diskuterar vi inte varför skolan idag fortfarande präglas av ”förmedlingstraditionen”.

Jag kunde som vanligt inte hålla mig utan frågade ”Varför har vi inte kommit längre?”. Svaret är upphovet till detta inlägg. Svaret blev att det handlar om lärarna! Hur kan en lärarutbildare på lärarutbildningn på en lektion som ska vara på avancerad nivå ge ett sådant svar?

Lärarnas yrkessjukdom verkar vara spridd överallt. Skolans problem tenderas alltid till att indvidualiseras. Denna gången till lärarna nästa gång till eleverna. Perspektivet med skolan som institution alltid lika frånvarande. Jag funderar starkt på att köpa en julklapp till min lärare: ”Den dolda läroplanen”.

Nytt Manligt nätverksmöte!

För er som inte har koll på vad detta är rekommenderar jag att ni går in här eller här.

Examen/avslutning

Att andas in höstluften i Malmö, denna  varma septembermånad, fyller bröstet med liv. Men också nostalgi. Det är 8 år sedan detta började. Studielivet. Nu är det mindre än 8 månader kvar. Att studera har gjort mig väl. Nu tar vi våra sista djupa andetag som studenter och styr kosan mot bohuslän för intensivarbete. Uppsatsen tar form. Men inte utan vemod. Ty för varje rad närmar jag mig slutet på denna tid, en tid som aldrig kommer tillbaka. En tid jag kommer att sakna.

2898 elever kan inte ha fel!

Nu vet jag hur murveln känner när dörren gläntas, eller när jägaren har storvilt på korn. Runt hörnet väntar en analys av det råmaterial vi knappat in den senaste tiden.  Tanken är att vi, genom att samköra olika statistiska databaser med vårt eget materiel skall kunna svara på frågan som gäckat politiker, filosofer, pedagoger och sociologer sedan urminnes tider.

”Varför slösar vi resurser på att lära eleverna saker i skolan när allt vi behöver är lite tid för att sortera dem på rätt sätt?”

Vi tar nu ett helhetsgrepp på alla elever i årskullen som började gymnasiet i malmö 0708 och ser hur de hamnade där de hamnat. Och främst om de hamnat rätt, rent socioekonomiskt sett? Det finns så mycket rykten, så mycket fördomar, så mycket skitsnack och så lite forskning. Men det är klart, detta vill nog inte Björken att man forskar på. Då måste man hitta på resultat igen…

Därför har vi en skola – enligt Socialdemokraterna

Inför Marie Granlunds besök nästa vecka har jag börjat läsa på. Jag började med Socialdemokraternas partiprogram. Här kommer några meningar som jag fastna för:

”Skola,vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet.”

”Alla har idag samma rätt till utbildning och samma formella möjligheter att få den,men de reala möjligheterna är alltjämt socialt bundna.Därför måste man ställa höga krav på hela utbildningssektorn att arbeta så brett och med så varierade metoder att de sociala och könsbundna mönstren bryts.”

”Vården, skolan och omsorgen måste också vara uppmärksam på de klass- och könsbundna mönstrens betydelse och medvetet arbeta för att förändra dem.”

Det andas lite socialism. Det gillar jag. Skolan framställs som ett verktyg för att bryta maktordningar.  Jag blir nyfiken på hur dessa tankar avspeglas i den faktiska skolpolitiken.

En till spännande mening:

”Vägen genom grundskola och gymnasieskola kan se olika ut beroende på förutsättningar och behov. Den stadielösa skolan är målet.”

Stadielösa skolan? Det begrepp har jag inte stött på. 159 träffar på google. Tankegången känner jag igen: Helhetsperspektiv och samarbete, utbyte mellan skolformer och stadier osv. Frankes lärarutbildningsutredning måste ses som ett steg i fel riktning med tanke på förslaget om lärarexamen med inriktning mot fasta stadier.

”Undervisning är ett lagarbete,som ska bygga på respekt både för lärarens kunskapsstimulerande roll och för de studerandes vilja och förmåga till ansvar för det egna lärandet.”

Här gillar jag metaforen lagarbete som får mig att tänka på Anders Mildners artikel ”Framtiden för skolan ett enda grupparbete”.

Uppiggad av partiprogrammet går jag in på ”Vår politik A till Ö” och klickar på utbildning. Denna del börjar med ett stycke om att kunskap ger människor större förutsättningar att utvecklas, ha inflytande, bla bla. Någon som inte håller med? Efter detta handlar resten av texten om att elever har skilda förutsättningar och det därför krävs olika resurser varpå man räknar upp alla resurser som ska tillföras.

Det blir inte mycket roligare. Det finns lite kritik av friskolor med vinstintresse och vikten av vuxenutbildning lyfts fram men hela tiden undrar jag var innehålls frågorna är. Socialdemokraterna måste väl ha någon åsikt om vad skolan ska vara till för? Att den ska vara till för alla säger väldigt lite om dess roll i samhället. Vad ska vi göra i skolan för att skapa möjligheter för elever att bryta sociala mönster? Partiprogrammets ord lyser med sin frånvaro i innehållsfrågorna.

Kanske är jag snett ute. Det kanske är så att socialdemokraterna menar att maktordningar kan brytas genom att ge mer resurser till de ”svaga” eleverna. Om alla får ”goda” kunskaper i skolan så ökar deras sociala mobilitet. Allt är frid och fröjd.

Jag är inte freds med denna tanke. Har tänkt att de krävs något mer radikalt för att bryta mot skolans reproduktion och erkännande av dagens maktordningar. Jag har tänkt att det krävs en skola som gör upp med vilken kultur den premierar. En skola skola som tillerkänner andra värden än medelklassens. Mer resurser skulle bara leda till att mer barn blev inskolade i medelklassens kultur och erkände maktordningar som nödvändiga. Inte kan väl en sådan skola arbeta för att förändra klass- och könsbundna mönster?

Socialdemokraterna hade mig nästan när jag läste partiprogrammet men tappa mig helt när jag kom in på ”vår politik”. Men i morgon ska jag ge det en ny chans för då är det dags att granska Granlunds uttalanden.

Marie Granlund ska göra mig till sosse (uppdaterad)

En öppen föreläsning med Socialdemokraternas skolpolitiskt ansvarige Marie Granlund. Evenemanget är i samarbete med ABF.

Dag: 7 September
När: 12.15-13
Var: Sal C 231 på Orkanen

Hanna från s-studenter ringde mig och meddela att Marie Granlund kommer till Malmö högskolan den 7/9 kl. 12. Jag är tydligen värdelös på att leta information* för jag hittar inget om detta men de ska bli kul att lyssna på henne. Hoppas man får någon hint om vilken linje sossarna ska köra i skolpolitiska debatten inför valet.

*om jag haft lärare som lärt mig söka på internet istället för att lära mig svenska sjöar utantill hade jag förmodligen hittat det

Biofobi – skepsis till biologiska förklaringar!

”Biofobi lider man av om man är väldigt skeptisk till biologiska förklaringar”

Birgitta Forsman som är forskare och vetenskapsteoretiker har skrivit en bok om förnekelsen av biologi. Hon använder begreppet biofobi till de som är överdrivet kritiska till biologin. Hon menar att denna grupp är starkt förekommande inom de som sysslar med humaniora.

Jag känner mig träffad. Undrar därför genast om det finns något vaccin eller om det är terapi som gäller. Kanske kunde man ställa de biologiska förklaringarna i ett hörn på ett rum och sakta närma sig?

Jag känner till en annan person som också kunde få vara med: Roger Säljö.

”På vår nuvarande kunskapsnivå är emellertid steget från processer på biologisk mikronivå till frågor om hur människor lär och tillägnar sig kunskap och färdigheter i sociokulturell bemärkelse mycket lång.”

Han kan också vara ödmjuk i sin överdrivet kritiska förhållningsätt till biologin.

”Man skall vara medveten om att det finns en biologisk bas för vårt tänkande, vår språkförmåga och så vidare, men våra kunskaper, begrepp, tankeformer och vår förståelse av omvärlden finns inte i biokemiska eller biologiska processer.”

En flummig höst?

”Framtiden för skolan ett enda grupparbete” (läs flum) är titeln på den krönika som Anders Mildner publicera igår.  Han beskriver det spänningsfält som finns mellan samhällsutvecklingen och Björklunds skolpolitik. Läs!

Idag ber Arne Berglund om ursäkt i Allehanda för att hans undervisning har varit flummig och inte uppbyggande.

”Jag –( folkpartiets historieskrivning)- kunde inte hålla ordning och förmedla kunskap men jag var duktig på att förmedla flum. Jag vet att de lärare som i dagens skola anklagas att flumma gör ett mycket gott arbete trots att politikerna förändrar skolans organisation snart vart 4:e år och facket går med på försämringar i arbetssituationen vid löneförhandlingarna.”

Han efterfrågar också diskussionerna om ”Vad är kunskap?” och  hur man uppfyller kraven på att eleverna skall vara kritiska och göras till aktiva medlemmar i framtidens samhälle? Riktigt flummigt. Läs

Det är någonting på gång. Detta är hösten då den alternativa skolpolitiken kommer målas upp. På bloggen har vi inte skrivit så många rader om vad vi gillar utan mest om vad vi inte gillar. Det ska bli ändring!

Festen kan börja!

Examensrättigheterna för lärarutbildningen på Malmö högskola är inte längre ifrågasatta. Högskoleverkets uppföljning visar att utbildningen uppfyller kvalitetskraven. Läs mer på Sydsvenskan.

En av orsakerna till det tidigare underkänandet var att lärarutbildningen hade för lågt antal disputerade lärare (kan också uttryckas för stor andel adjunkter). På lärarutbildningens hemsida uttalar sig Anders Olsson så här ”- Vi har jobbat intensivt med detta och fortsätter att jobba intensivt med detta”. Det Anders egentligen säger är att ledningen på lärarutbildningen håller på att sparka en massa adjunkter.

Jag tycker att ledningen på lärarutbildningen istället ska ta tillfället i akt när HSV inte längre är i hälarna: släng av skjortan, lägg av med uppsägningen av adjunkter, ta bort den tregradiga betygskala och köp in en massa fingerfärg. Det är dags att bli flummiga igen! Festen kan börja